Jag var sjukt pepp när jag kom hem från jobbet..stod och valde outfits i en timma säkert..minst.
När jag äntligen började bli klar så ser jag en blixt borta vid "bergen"...och ett regnoväder som täcker halva berget..
Jag och 3 till skulle bort till det andra studenthuset för att parta i en park, men åskovädret hann före oss precis när vi skulle gå..och jag har nog aldrig vart med om nåt liknande...folk kom inspringandes genomblöta, såg ut som dom badat med kläderna på.
Så vi bestämde oss för att ta bilen bort..
Well det är nu min misär börjar.
Från bilen till dörren blev jag som sagt genomblöt..plus att när jag småsprang med en fullväska och en påse med jordgubbar så höjer sig en trottoarsten och fäller mig. Denna gången var det ett riktigt stagedive med armarna ut i luften och ett långt glid som resulterade i att min nya t-shirt och väska gick sönder.
Great tänker jag och hoppas på att ingen sett mig, men när ja kollar upp ser jag Bias stå i porten och le...DAMNIT*
Ajja, Sur som en citron går jag in på toan för att försöka få bort det värsta vattnet, när en öl spricker i väskan och dränker alla mina saker och fyller badrumsgolvet.
Vid detta tillfälle skriker jag högt inombords och vill bara gå hem och lägga mig...men det är bara att börja rädda mobilerna, plånbok och random stuff. Sätta på sig munktröjjan och dra över huvan, torka upp och sätta sig på balkongen med dom andra.
Efter en öl när saker och ting börjar kännas bättre så är jag påväg till köket och ska hämta en ny öl (2 meter bort) jag kliver över en gammal radio med en trasig antenn uppstickandes som jag inte ser och kör ena sidan av foten på den....Aj tänker jag och sätter mig ner för att få smärtan att lugna ner sig innan jag gör ett nytt försök...kollar ner och ser en blodpöl under foten och det droppar som en tok...chockad och trött av all otur från kvällen sitter jag och skrattar så tårarna sprutar och alla andra kollar på mig som om jag var psykiskt instabil.
Men efter all den oturen så var resten av kvällen lugn, Vi satt på balkongen och tjötade.
Lördagen
jag vaknar av att vädret är sig självt igen med strålande sol och bastuvärme.
En tripp till stranden var givet men Mange är i götet över helgen och Bias ville inte med och bada, men vi blev 8 pers ändå eftersom en av pöjkarna hade 2 vänner hos sig...Såå jag och massa grabbiga pojkar (mange och bias är tejjiga..haha..noo) blev lite väl mycket för mitt psyke.
Vid detta laget så är jag redan nera efter gårdagens fiasko och vill bara bada...lägger mig lite i solen först och hör inte vad dom andra säger för alla barn som skriker.
När jag kollar upp är alla, precis alla bort..ser bara ryggarna på några när dom går bort mot klipporna. Well dom som känner mig, vet exakt vad jag tänkte och kände i den stunden så jag behöver inte skriva nåt om det.
Så där ligger jag och saknar Mina vänner like crazy och vill bara hem och lägga mig...Igen.
Tillslut kommer boisen tillbax och jag får äntligen min badtid. Att flyta omkring i vattnet och titta upp i himlen måste fan vara ett av dom mest rofyllde sakerna man kan göra...så gött*
Väl hemma så rann koppen över för mig och saknaden till er girls och familjen blev för stor.
Såå what can i say...miss you all*
Men ölen var köpt och pöjkarna väntade på mig den långsamma tjejjen, så off till Sofiebergparken bar det av, och idag var det fint, så inga blöta djur blev vi, ingen snubblade och ingen spikade i sin fot. Blev en lugn kväll i parken.
Denny har en "rolig" ringsignal som han ALLTID sjunger med i när det ringer till han...så jag riggade upp min mobil för inspelning och ringde upp han..det var mörkt ute så man ser inget men man hör!! :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar